Söndag 31 mars 13:00–14:00

Arabiska Teatern har gjort nio korta filmer om Agenda 2030, FN:s globala mål som bland annat tar upp kvinnors rättigheter. Nu bjuder vi in till en visning av två av dessa filmer, med fokus på kvinnors situation. Efter filmvisningen hålls ett samtal om vad som gestaltas i filmerna, varför och hur.

Lördag 30 mars 13:00–14:00

I sin bok Drottningsylt vill Josefin Johansson föra fram Sveriges alla drottningar – från vikingatid till idag. Vilka var de och vad hade de egentligen för sig? Besök Hökens gata och lär dig allt om drottningar från Sigrid Storråda till Drottning Silvia.

Fredag 29 mars 19:00–20:00

Kayo Mpoyi föreläser om exilskrivande och vilka utmaningar skribenter i samma position står inför. Kayo själv har utifrån sina egna erfarenheter omfamnat sitt fragmentariska skrivande –  ”Ett trasigt liv kan bara berättas i fragment”

Fredag 29 mars 17:30–18:45

In everyday work, museums often face ethical questions and challenges: in contact with informants; in the handling of artefacts, narratives and presentations. What ethical issues do the museums encounter in relation to registration and presentation of historical material, of difficult and personal stories? Meet Kathrin Pabst, Armando Perla and Anna Ulfstrand in conversation with Helene Larsson Pousette, Stockholm Museum of Women’s History.

Fredag 29 mars 16.00-16.30

Underbyxor har inte alltid varit något självklart för stockholmskan. Tvärtom, i en tid utan ordnade toaletter var det kanske mer praktiskt utan! Genom en förteckning över avlidna kvinnors kläder visar Lisa Öberg hur underbyxorna slår igenom i 1870-talets Stockholm.

Torsdag 28 mars 19:00-20:00

Författarna Ellen Key och Amalia Fahlstedt startade Tolfternas samkväm med syfte att utbyta erfarenheter över klassgränserna och att sprida bildning. Flera av deltagarna är i dag kända namn som rösträttskvinnan Anna Whitlock och Stockholmspolitikern Anna Lindhagen. I boken Tisdagar med Tolfterna (Stockholmia förlag, utkommer sept 2019), tecknar Lisbeth Håkansson Petré en levande bild av samkvämen, kvinnornas vardagsliv och kampen för rösträtt.

Torsdag 28 mars 17.30-18.30

I samarbete mellan Stockholms läns museum och Stockholms Kvinnohistoriska föreläser Catharina Nolin, professor inom kultur och estetik, om kvinnliga landskapsarkitekter.

Torsdag 28 mars 16:00–17:00

Välkommen att höra curator Stella d’Ailly berätta om ett av Sveriges största oberoende konstprojekt!
Projektet undersöker begreppet hållbarhet med fokus på stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden. Kan utvecklingen anses hållbar även ur ett kulturellt och socioekonomiskt perspektiv?

Onsdag 27 mars 18:00–19:00

Whose stories are being told – and whose are being left out – as our cities continue to grow? Herstory wants to visualize immigrant women’s hidden and forgotten role in building and shaping the Swedish society. Parvin Ardalan, feminist activist, is visiting us to talk about their work. (The lecture will be held in English).

Onsdag 27 mars 16:00–17:30

I Sverige spreds #metoo i över 70 olika branschupprop med tillhörande vittnesmål, från skådespelarnas #tystnadtagning till byggbranschens #sistaspikenikistan. I nuläget har minst fyra museer påbörjat insamling av #metoo-upprop och flera forskningsprojekt samlar in data. Naturligtvis måste uppropen dokumenteras och sparas för framtiden men hur ska det gå till? Ett samtal om metod, teknik, etik och hur vi kan säkerställa att den som om hundra år är nyfiken på vad som hände hösten 2017 faktiskt får hela bilden.

Onsdag 27 mars 14:00–15:00

Om Hallwylska museets grundare Wilhelmina von Hallwyl, hennes mor Johanna Kempe och äldsta dotter Ebba von Eckermann, som förhöll sig till den framväxande kvinnorörelsen på olika sätt.  Samlande och filantropi var andra områden som förenade och skilde dem åt.

Tisdag 26 mars 19:00-20:00
Samtalet är flyttat till Ö2 på Östgötagatan 2

Arazo Arif, Fanna Ndow Norrby och Parasto Backman samtalar kring eurocentrismen inom den feministiska rörelsen. Hur kan vi öppna upp dialogen och göra plats för fler perspektiv och erfarenheter?

Tisdag 26 mars 17:30–18:30

Vad ska vi tänka på och vad kan göras när olika aktörer samarbetar för att skapa ett mer inkluderande kulturarv och ge rum för marginaliserade perspektiv och grupper inom museerna? Under två år har nätverket Kulturarvet och den tvärvetenskapliga genusforskningen samlat erfarenheter från hela Sverige i möten med forskare, konstnärer, aktivister och kulturarvsprofessionella. Nätverket bjuder nu in till en workshop för att undersöka de utmaningar och möjligheter de mött och för att tillsammans hitta nästa steg framåt.

Tisdag 26 mars 15:00–16:00

Det är 100 år sedan kvinnor i Sverige fick rösträtt men hur har den svenska jämställdhetspolitiska utvecklingen egentligen sett ut efter det? Varför är särbeskattningen en viktig jämställdhetsreform och vad har hänt sedan kvinnolönerna avskaffades? Louise Torehall och Pernilla Wredenfors från Fredrika Bremer Förbundet föreläser.

Måndag 25 mars 19:00–21:00

Kom och fira årets första nummer av Historiskan, Sveriges första kvinnohistoriska tidning! Chefredaktör Eva Bonde är på plats – det blir bubbel, mingel och så klart möjlighet att frossa i en massa kvinnohistorisk läsning. De första 30 besökarna får ett gratis exemplar av Historiskan 1/2019. 

Måndag 25 mars 17.30-18.30

Stadsarkivets arbete med jämställd verksamhetsutveckling och hur man kan lyfta fram kvinnors historia i arkivets dagliga arbete.

Måndag 25 mars 16:00–17:00

Man kallar den för De fem fronternas hus, läkaren Ada Nilssons våning på Triewaldsgränd 2 i Gamla stan. Fronterna man håller under 1900-talets första hälft är frågan om kvinnorna, freden, jorden, befolkningen, och liberalismen. Här huserar Tidevarvets redaktion och Ada Nilssons läkarmottagning. Här kommer och går också kvinnorna i Fogelstadsgruppen: Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm och Honorine Hermelin, kända som akademimedlemmar, riksdagsledamöter och rösträttspionjärer. 

Måndag 25 mars 14:30–15:30

I december 2018 gav Dea-föreningen för Kvinnohistoriskt museum ut NYA Stockholms kvinnokarta, författad av Anita Dahlberg och Christina Duvander. Kvinnokartor har växt fram på flera orter i landet, oftast inom eller i kontakt med Dea-föreningen. I dag presenterar författarna Stockholmskartan och resonerar kring kvinnokartornas möjligheter som feministiskt projekt.