Onsdag 15 maj 13:00–13:45

Följ med på en resa genom fem århundraden av manligt och kvinnligt i krig och fred. Hur har synen på mannens I 1800-talets centralhospital för sinnessjuka diagnostiserade läkare vissa kvinnliga patienter som nymfomaner. Mäns psykiska sjukdom ansågs i några fall vara orsakad av onani. Vilka var de här patienterna och vilka idéer låg bakom den här sjukdomssynen?

Torsdag 9 maj 17:30–18:30

Sömmerskan Augusta Lundin flyttade på 1860-talet till Stockholm för att börja arbeta i en hatthandel. Snart startade hon en egen modeateljé, där en av hennes trognaste kunder var författaren och Nobelpristagaren Selma Lagerlöf. Hör Hanna Eide, doktorand i modevetenskap vid Stockholms universitet, föreläsa.

Onsdag 24 april 13:00–13:45

Följ med på en resa genom fem århundraden av manligt och kvinnligt i krig och fred. Hur har synen på mannens och kvinnans beteende förändrats? Vad ansågs lämpligt och vad hände om man inte passade in? Vad hände med tjejen som tog värvning och killen som mjölkade kor?

Onsdag 17 april 13:00–13:45

Först 1921 fick kvinnor börja studera arkitektur på KTH. Dessförinnan krävdes specialdispens. Men utbildningen var ingen gratisbiljett in i den kraftigt mansdominerade branschen. Hur såg verkligheten ut för dessa kvinnor? Vilka Stockholmsbyggnader är ritade av kvinnor?

Lördag 30 mars 13:00–14:00

I sin bok Drottningsylt vill Josefin Johansson föra fram Sveriges alla drottningar – från vikingatid till idag. Vilka var de och vad hade de egentligen för sig? Besök Hökens gata och lär dig allt om drottningar från Sigrid Storråda till Drottning Silvia.

Fredag 29 mars 19:00–20:00

Kayo Mpoyi föreläser om exilskrivande och vilka utmaningar skribenter i samma position står inför. Kayo själv har utifrån sina egna erfarenheter omfamnat sitt fragmentariska skrivande –  ”Ett trasigt liv kan bara berättas i fragment”

Fredag 29 mars 16.00-16.30

Underbyxor har inte alltid varit något självklart för stockholmskan. Tvärtom, i en tid utan ordnade toaletter var det kanske mer praktiskt utan! Genom en förteckning över avlidna kvinnors kläder visar Lisa Öberg hur underbyxorna slår igenom i 1870-talets Stockholm.

Torsdag 28 mars 19:00-20:00

Författarna Ellen Key och Amalia Fahlstedt startade Tolfternas samkväm med syfte att utbyta erfarenheter över klassgränserna och att sprida bildning. Flera av deltagarna är i dag kända namn som rösträttskvinnan Anna Whitlock och Stockholmspolitikern Anna Lindhagen. I boken Tisdagar med Tolfterna (Stockholmia förlag, utkommer sept 2019), tecknar Lisbeth Håkansson Petré en levande bild av samkvämen, kvinnornas vardagsliv och kampen för rösträtt.

Torsdag 28 mars 17.30-18.30

I samarbete mellan Stockholms läns museum och Stockholms Kvinnohistoriska föreläser Catharina Nolin, professor inom kultur och estetik, om kvinnliga landskapsarkitekter.

Torsdag 28 mars 16:00–17:00

Välkommen att höra curator Stella d’Ailly berätta om ett av Sveriges största oberoende konstprojekt!
Projektet undersöker begreppet hållbarhet med fokus på stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden. Kan utvecklingen anses hållbar även ur ett kulturellt och socioekonomiskt perspektiv?

Onsdag 27 mars 18:00–19:00

Whose stories are being told – and whose are being left out – as our cities continue to grow? Herstory wants to visualize immigrant women’s hidden and forgotten role in building and shaping the Swedish society. Parvin Ardalan, feminist activist, is visiting us to talk about their work. (The lecture will be held in English).

Tisdag 26 mars 15:00–16:00

Det är 100 år sedan kvinnor i Sverige fick rösträtt men hur har den svenska jämställdhetspolitiska utvecklingen egentligen sett ut efter det? Varför är särbeskattningen en viktig jämställdhetsreform och vad har hänt sedan kvinnolönerna avskaffades? Louise Torehall och Pernilla Wredenfors från Fredrika Bremer Förbundet föreläser.

Måndag 25 mars 17.30-18.30

Stadsarkivets arbete med jämställd verksamhetsutveckling och hur man kan lyfta fram kvinnors historia i arkivets dagliga arbete.

Måndag 25 mars 16:00–17:00

Man kallar den för De fem fronternas hus, läkaren Ada Nilssons våning på Triewaldsgränd 2 i Gamla stan. Fronterna man håller under 1900-talets första hälft är frågan om kvinnorna, freden, jorden, befolkningen, och liberalismen. Här huserar Tidevarvets redaktion och Ada Nilssons läkarmottagning. Här kommer och går också kvinnorna i Fogelstadsgruppen: Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm och Honorine Hermelin, kända som akademimedlemmar, riksdagsledamöter och rösträttspionjärer. 

Måndag 25 mars 14:30–15:30

I december 2018 gav Dea-föreningen för Kvinnohistoriskt museum ut NYA Stockholms kvinnokarta, författad av Anita Dahlberg och Christina Duvander. Kvinnokartor har växt fram på flera orter i landet, oftast inom eller i kontakt med Dea-föreningen. I dag presenterar författarna Stockholmskartan och resonerar kring kvinnokartornas möjligheter som feministiskt projekt.

Torsdag 21 mars 19:30-20:30

Hur får vi inblick i berättelser från förflutna dansgolv bortom mediers och myndigheters selektion och rubriker, och hur hittar vi dem vars närvaro var osynlig och inte registrerades? Anna Gavanas kommande bok Från Discofeber till Ravehysteri hänvisar till arkiv som ger oss inblick i vissa delar.

Torsdag 21 mars kl 18—19

Svenskt visarkivs biträdande chef Karin Strand berättar om kvinnliga brottslingar i skillingtryck. Hur rapporterade man om samhällets avvikare i äldre tiders visor? Och hur förhåller sig visan till verkligheten? Berättelserna leder till en mörk del av kvinnohistorien.

Onsdag 20 mars 17:30-18:30
Ny plats: Katarina kyrka

När den 16-åriga Mazahr Makatemele från Sydafrika klev av ångfartyget i Kalmar 1862 blev det tumult i hamnen. Ingen hade någonsin sett en svart person. Flickan blev snart känd som Svarta Sara, men vem var hon och hur hamnade hon i Kalmar?

Måndag 18 mars 17:30-18:30

Hur kan queera perspektiv införas i utställningsproduktioner? Projektet Unstraight research i museer (2016-2018, finansierat av Statens kulturråd) uppstod som ett samarbete mellan aktivistmuseet The Unstraight Museum, Livrustkammaren och Historiska museet. Under kvällen presenteras några metoder och den bok projektet resulterat i: Den outställda sexualiteten. Liten praktika för museernas förändringsarbete.

Måndag 18 mars 16:00–17:00

Hur funkar museers utställningsmiljö, vems historia berättas och vilka ord används? Projektledaren och etnologen Diana Chafik ger tio tips på hur museer kan arbeta mer inkluderande och tillgängligt. 

Lördag 16 mars 13:00–14:00

 Berättelsen om sjuksköterskan är ett unikt kapitel i vår historia, fullt av starka, drivande kvinnor som lämnat avtryck in till våra dagar. Hör författaren Sara Heyman berätta om de första svenska sjuksköterskorna och om hur stereotypa bilder av sjuksköterskan fortsätter att spela roll. 

Fredag 15 mars 16:00–17:00

För 1700- och 1800-talets stockholmare var det visor som förmedlade sensationella nyheter, upptryckta i enkla häften som ofta kallas skillingtryck. Ett säljande ämne var samtidens grova brottslingar – bland kvinnliga missdådare utmärker sig barnamord av olika slag. Hur gestaltas dessa gärningskvinnor och deras brott i visorna och hur såg verkligheten ut?

Torsdag 14 mars 19:00-20:00

Sofia Lings bok Konsten att försörja sig (Stockholmia förlag, 2016) är ett resultat av flera års forskning med särskilt fokus på kvinnors arbetsrelaterade klagomål och besvär till olika makthavare. Den tidigmoderna huvudstaden präglas av hustrur som kraftfullt argumenterar för sin rätt att försörja sig och sina familjer.

Torsdag 14 mars 17:30-18:30

Om Wilhelmina von Hallwyl som något annat än maka, mor eller grevinna – genom museiskapandet tog hon an rollen som chef och arbetsledare i en tid när kvinnor inte skulle ta plats i offentligheten.

Torsdag 14 mars 16:00–17:00

För hundra år sedan beslutade Sveriges riksdag om att införa allmän och lika rösträtt. Detta uppmärksammar riksdagen nu i ett fyra år långt demokratijubileum, där demokratins genombrott i Sverige kommer att högtidlighållas på olika sätt. Riksdagens sekretariat för demokratijubileet besöker lokalen på Hökens gata för att bland annat visa bilder från riksdagens utställningar samt berätta om planerade publika aktiviteter.

Onsdag 13 mars 17:30-18:30

Decennierna runt år 1900 använde feminister Satan som symbol för uppror mot patriarkatet. Per Faxneld sätter in denna drastiska motståndsstrategi i sin tidskontext av ockulta rörelser, socialistisk revolutionär propaganda och dekadent konst.

Lördag 9 mars 15:30-16:30

Om feminismens historia 1789-2019. I år fyller feminismen som organiserad massrörelse 230 år. Ända sedan den Franska revolutionen har feminismens egen identitet diskuterats - vad har det historiskt sett inneburit att vara kvinna?

Lördag 9 mars 10.00

Jonas Söderqvist • ”Vilka var kvinnorna vid brunnsviks folkhögskola (1906-1921) - vad blev det av dem?”
Margareta Ståhl • ”Arbetarkvinnornas konst och fanor”
Yvonne Hirdman • ”Alva, mamma och jag - tre kvinnoliv under 1900-talet”

Fredag 8 mars 15.00 & 18.00

Historiska museet firar Internationella kvinnodagen med kvinnohistoriska visningar. Möt bekanta och obekanta personer ur historien och fundera över deras möjligheter och förutsättningar.

Torsdag 7 mars 19:00-20:00

Kvinnors historia är ofta både gömd, glömd och bortträngd. Men visst finns den i arkiven och i museernas gömmor! Anna Götlind berättar om kvinnornas föränderliga villkor i vardagen och deras erfarenheter av tillhörighet och utanförskap, uppbrott och längtan.