Om brudarna bakom bärsen på den internationella öldagen

Bira, bärs, bärka. Kärt barn har många namn – och i dag firas den gyllene dryckens alldeles egna dag. Den internationella öldagen finns till för att uppmärksamma de som står bakom ölen – alla bartenders och bryggerskor runt om i världen. Hur såg egentligen vardagen ut för brudarna bakom bärsen – alla de kvinnor som arbetade på bryggeriet eller ölkaféet?

VID TUNNORNA PÅ BRYGGERIET

I de framväxande svenska industrierna var många av arbetarna kvinnor. Förhållandena på fabrikerna var tuffa och fackföreningar växte fram för att kämpa för bättre villkor. Men kvinnor och män arbetade ofta under vitt skilda villkor. I vår poddserie Kvinnans Plats hör du historien om bryggeriarbeterskorna på Münchenbryggeriet som startade en egen facklig avdelning som stred specifikt för kvinnornas rättigheter på arbetsplatsen.

Lyssna på avsnittet “Bryggerskorna organiserar sig på Münchenbryggeriet, 1901” ur vår poddserie Kvinnans Plats.

Under 1900-talet blev det allt färre bryggerier i Stockholm. Men på 1990-talet startade ett flertal mindre bryggerier, som var upptakten till en mikrobryggeritrend vi ser i dag. 

Grupporträtt av bryggeriarbeterskor och bryggeriarbetare på Münchenbryggeriet gård. Foto: Nilsson N / Stockholms stadsmuseum

Grupporträtt av bryggeriarbeterskor och bryggeriarbetare på Münchenbryggeriet gård. Foto: Nilsson N / Stockholms stadsmuseum

BAKOM DISKEN PÅ ÖLKAFÉET

Ett ölkafé var en lokal där ölförsäljningen stod för minst 50 % av totalförsäljningen. Ölkaféerna fungerade som en samlingsplats under större delen av 1900-talet, framför allt för arbetarklassens män. På 1920-talet öppnade kaféerna redan vid sex på morgonen, och stängde först vid nio på kvällen. Kvinnor var inte välkomna på ölkaféerna förens på 1970-talet. Däremot var det länge kvinnorna som stod för servicen. 

Det har varit intressant att arbeta på ölkafé. Man har fått se livet, hur det verkligen är. Arbetet har varit omväxlande och jag skulle välja det här yrket om jag fick välja om.’
— Britta Pettersson, servitris på kafé Uven sedan 1973. Citatet hämtat från Stockholmskällan.
Ölkafé. Två män sitter vid bord och dricker öl, en servitris står bredvid. Foto: Karl Heinz Hernried/ Nordiska museet

Ölkafé. Två män sitter vid bord och dricker öl, en servitris står bredvid. Foto: Karl Heinz Hernried/ Nordiska museet

FRÅN PILSNER TILL FINRUM: ÖL I DAG

År 2020 drack varje svensk i genomsnitt 54 liter öl, inkluderat folköl och alkoholfri öl. I landet finns i dag 401 aktiva bryggerier, och ungefär 45-50 nyetableringar sker varje år. (Sveriges bryggerier)

En del gamla ölkaféer har levt vidare genom att bli restauranger, i Stockholm finns exempelvis Kvarnen och Pelikan på Södermalm kvar. Många ölkaféer har även kommit att byta skepnad, och har nu blivit till irländska pubar eller sportbarer med liknande utbud men ett yngre klientel.

LÄR DIG MER

☞ Lyssna på Centrum för Näringslivshistorias poddradio om Münchenbryggeriet och ölkultur tillsammans med Edward Blom.

☞ Läs Stockholmskällans fördjupningsmaterial om drycker

☞ Hitta kvinnor och ickebinära inom den svenska ölbranschen via Ölgäris hemsida.

☞ Lyssna på alla avsnitt av vår poddserie Kvinnans Plats.

Föregående
Föregående

Organisera och demokratisera — om att göra sin röst hörd

Nästa
Nästa

Tecknaren om Arkivism: en handbok