Skolmaterial

FRÅN ESTLAND TILL FITTJA — EN BERÄTTELSE OM TVÄTTERSKORNAS HISTORIA

Till dig som är lärare i grundskolan

Använd poddavsnittet och instuderingsfrågorna som förberedelse av en lektion om det historiska kvinnoarbetet – att sköta tvätten. Materialet passar till exempel som utgångspunkt för undervisning om förändringsprocesser i kvinnohistoria, yrken då och nu, teknikutveckling och hemortens historia.

På avsnittssidan på webben finns fotografier från Hagalunds tvätterimuseum. Använd dem som utgångspunkt för att träna dina elever i att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa.

Till dig som är lärare i gymnasiet

Poddavsnittet från Hagalunds tvätterimuseum innehåller två olika berättelser. Dels berättelsen om tvätterihistoria i Botkyrka utanför Stockholm, dels en berättelse om en familj som flyr från kriget i Estland till Sverige på 1940-talet. Våra instuderingsfrågor fokuserar på båda berättelserna, men framförallt på tvätterihistoria. Därför kan du antingen låta eleverna lyssna på hela poddavsnittet (ca 40 min.), eller låta dem enbart lyssna till de delar som berättar om tvätterihistoria.

De två berättelserna finns i följande delar av avsnittet:

Tvätterihistoria: minut 0:00-19:30, 32:10-40:00
Flykten från Estland till Sverige: minut 19:30-32:10

Facit till “har du uppfattat innehållet?”:

1) C

2) A

3) C

Handledning till instuderingsfrågor längre ned

Till dig som elev

Quiz: har du förstått innehållet?

Klicka på frågan för att se svarsalternativen.

Fundera och samtala

Handledning till svaren hittar du längre upp på sidan.

  1. I poddavsnittet möter vi Maria Slät som flydde kriget i Estland och tog anställning som tvätterska i Fittja utanför Stockholm på 1940-talet. Hon trivdes inte som hembiträde på herrgården och ville hellre arbeta i tvätteriet, trots att det var låg lön. På tvätteriet hade hon större frihet, säger hennes son Algot. På vilket sätt tror du att arbetet i tvätteriet gav Maria Slät större frihet?

  2. I området runt Albysjön låg flera tvätterier och efter andra världskriget var det många som hade flytt från Estland som bosatte sig i trakten och började jobba på tvätterierna. Varför tror du att många estniska kvinnor började jobba som just tvätterskor när de kom till Sverige? Vilka jobb tror du att de hade fått om de hade flytt från krig idag? Resonera och motivera dina svar.

  3. Om du föreställer dig att du kunde fråga tvätterskorna på Fittja Familjetvätt vad de gillade och ogillade med sitt jobb, vad tror du att de skulle svara då? Motivera ditt svar med hjälp av information som du får i poddavsnittet.

  4. Varför tror du att det i stort sett bara vara kvinnor som tvättade? Varför tvättade inte männen kläder och tyger?

  5. För 100 år sedan hade rika familjer anställda hembiträden som gjorde hushållssysslor, och lämnade bort sin tvätt till tvätterskor som tvättade och strök deras kläder och lakan. Idag är det inte speciellt vanligt att man lämnar in sina kläder till ett tvätteri eller har en anställd person som bäddar sängen eller går och handlar åt en. Istället tvättar de flesta människor hemma eller i tvättstugan. En del beställer hem mat men de flesta går och handlar själva. Hur ser framtiden ut? Vilka tjänster som du tycker är självklara idag kommer vara överflödiga om 30 år?

  6. Varifrån tror du att Stockholms Kvinnohistoriska, som har gjort poddavsnittet, har fått sina källor ifrån? Motivera varför du tycker att det som sägs i poddavsnittet är tillförlitligt. Redogör för om du tycker att det är något i poddavsnittet som inte verkar vara helt tillförlitligt. Utgå ifrån de källkritiska begreppen äkthet, närhet, beroende och tendens när du motiverar ditt svar.

BONUSTIPS: Kvinnohistorisk visning av Hagalunds Tvätterimuseum

Inte mätt på tvätt? Följ med oss från klassrummet när vi besöker Hagalunds Tvätterimuseum – Sveriges första och enda tvätterimuseum, tillsammans med journalisten och radioprogramledaren Linnéa Wikblad.

Relaterat

  • Skyltfönster för porrbutik.

    Stadsvandring: Sex i city

    Följ med på en stadsvandring genom Stockholms city som vid tiden kantades av såväl sexuell kommers som högljudda protester.

  • Bild ovanifrån på flera arkivbilder.

    Kvinnohistoriska experter

    Upptäck vårt nya digitala lektionsformat Lär dig om där eleverna får lära sig mer om ett aktuellt ämne – direkt från en expert.

  • Svartvitt fotografi på klassrum med elever och lärare.

    Kvinnohistoria för skolan

    Vi erbjuder digitala föreläsningar och stadsvandringar med tillhörande skolmaterial som riktar sig till högstadiet och gymnasiet.