100 år av kvinnlig rösträtt
Bilden visar juristen Eva Andén och personalen på hennes advokatbyrå när de går för att rösta för första gången, september 1921. Reproduktion: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek.
Den 10 september 1921 – för 100 år sedan, fick kvinnor till slut rösta i riksdagsvalet i Sverige. Något som tidigare sågs som något helt otänkbart. Men hur gick det till? Vi har samlat tips på fördjupning.
Livepodd från Röstfesten 2019 – vår stora fest för att inleda firandet av rösträtten
Sveriges Radios succépodd Det politiska spelet inledde vår Röstfest 2019 på nattklubben Trädgården med en livepoddinspelning på tema rösträtten. Tillsammans med historikern och genusforskaren Josefin Rönnbäck från Luleå universitet undersökte Ekots Henrik Torehammar, Maggie Strömberg och Fredrik Furtenbach rösträttskampens politiska historia och tog tempen på systerskapet i partierna. Läs mer om Röstfesten här.
Rösträttserbjudande:
Klicka hem vår affisch som vi pyntade hela Röstfesten med – du betalar endast för frakten. Använd koden RÖSTRÄTT. Giltig till och med 26 september 2021.
Rethink Tomorrow: Hear Our Stories – Documenting Women’s Stories
“One of the biggest problems is that we never ourselves get to decide when we’re human, women or Sami”. – Timimie Märak, poet
Hör historikerna Christina Florin och Martha S. Jones och poeten Timimie Märäk i ett samtal om kvinnors rösträtt i Sverige och USA. Hur har kvinnors berättelser dokumenterat och arkiverats – och vilka röster saknas? Samtalet modereras av Rafaela Stålbalk Klose, journalist och en av skribenterna i "Arkivism: en handbok". Samtalet är ett samarbete mellan Stockholms Kvinnohistoriska och Sveriges ambassad i USA.
100 år genom 10 saker – en skolutställning
Kära lärare och elever! Vi på Stockholms Kvinnohistoriska har tagit fram skolutställningen 100 år genom 10 saker, där ni tillsammans bygger ett eget minimuseum genom att ställa ut saker ur vardagen som berättar hur Sverige blev ett mer jämställt och demokratiskt land. Genom träningskon, cykeln, pengar, konservburken och andra saker vecklas historier ut om hur det har varit att vara kvinna genom historien. Läs mer om skolutställningen här.
Ett samtal om organisering och demokratisering
“Historien är aldrig färdigskriven – beroende på vilka frågor man ställer och vem som ställer frågorna så kan vi alltid få fram nya berättelser”. – Azmara Nigusse
Vi lever i en tid där vi skapar, driver, kämpar och organiserar oss. Genom sociala medier och hashtags kan vi starta omvälvande globala rörelser såsom #MeToo och #BlackLivesMatter genom några klick. Hur har människors engagemang sett ut dom senaste hundra åren? Vad kommer framtiden minnas av allt vi gjort? Och hur ser vi till att fler berättelser bevaras för framtiden?
Hör Prudence Woodford-Berger, socialantropolog och kvinnorätts- och människorättsförsvarare, Pia Laskar, historiker, Emma Dominguez, konstnär och Azmara Nigusse, intendent i ett samtal om att skriva historia. Samtalet introduceras av Anthia Nibitegeka, filmvetare och producent på Black Archives Sweden – om att synliggöra och aktivera historia.
Arrangerades i samarbete mellan Stockholms Kvinnohistoriska, Hallwylska museet, Parkteatern och Kulturhuset Stadsteatern i juni 2020.
Läs mer om rösträtten på Demokrati 100 – om vägen till allmän och lika rösträtt
Bakom webbplatsen Demokrati 100 står Kungliga biblioteket (KB) och Riksbankens Jubileumsfond (RJ) tillsammans med ett nätverk av forskare och företrädare för bibliotek, arkiv och museer. Tillsammans har dom tagit fram material för dig som är intresserad av demokratins framväxt i Sverige. Klicka på länkarna nedan för att läsa några av artiklarna.
Den allmänna rösträtten – när infördes den? av Fia Sundevall
När fick romer rösträtt? av Jenny Björkman
De första kvinnorna i riksdagen av Fia Sundevall
Rösträttens sånger klingar på nytt av Marita Rhedin
Samernas förbryllande rösträttshistoria av Jenny Björkman